Planet mot Afrika lyfter på utsatt tid. Vi lämnar vintern i Stockholm. Denna gång leder jag en Svensk grupp bestående av 12 gäster. Några i gruppen känner jag sedan tidigare andra är nya bekantskaper. Jag har också med en av mina elever från Marina Naturbruksprogrammet.
Amilia (vars text finns här intill) reser med sin pappa Johan. Hon kommer att få lära sig mycket om arbetet som naturguide under vår resa. Safaridelen av resan ingår här som ett praktiskt moment i kursen Naturguidning 1.
Efter några timmars väntan och mellanlandning i Addis Abeba når vi slutdestinationen, Kilimanjaro Airport i Tanzania. Bryceson och Shaffie tar emot oss när vi klarat av pass, visum och inreserutiner. Det är riktigt roligt att träffa dem igen. Bryceson var på besök i Sverige i höstas, han har besökt vår skola och undervisat våra elever. Nu skall vi på safari tillsammans igen, jag har varit med och lagt upp programmet med Kenzan tours.
Det tar ca 2,5 tim till Nationalparken Tarangire där vårt safariäventyr börjar. Stora mäktiga baobabträd (Adansonia) ger det böljande landskapet karaktär. Träden kan bli 1000 år gamla, legenden säger att det finns lika många elefanter i parken som baobabträd. Vi hinner se både elefanter, bufflar, vattenbockar, babianer, impalor och en mängd fåglar innan solen snabbt sänker sig över horisonten. Sista biten fram till lodgen blir det nattsafari. Med landcruisers och skickliga förare tar man sig fram nästan var som helst. Vi korsar Tarangirefloden i halvmeterdjupt vatten, en flock öronhundar följer oss nyfiket i strålkastarljuset. Vi blir välkomnade med limejuice och varma handdukar på lodgen.
I soluppgången är alla ute på verandan, spanar och lyssnar. Morgon på savannen är speciellt, ljuset och dofterna väcker något ursprungligt hos oss. Det är en fin känsla. Dagen ägnas åt game drive i parken. Vi ser vårtsvin, strutsar, maraboustorkar och massor av elefanter, några på riktigt nära håll när de korsar vägen mellan jeeparna. Efter medhavd picnic lunch på en fin utsiktspunkt fortsätter vi mot Mosquito river där vi provsmakar röda bananer. Övernattning på Kudu lodge i Karatu. Staden som har landsbygdskaraktär, ligger vid foten av Ngorongorobergen. Jorden är tegelröd och mycket bördig, här odlas majs, potatis, bönor, bananer och massor av andra frukter och grönsaker.
Följande dag besöker vi Ngorongorokratern. Vid parkentrén blir jag intervjuad i radio och av nya Tanzaniska TV-kanalen Safari. De gör ett reportage om turismen i parken. Ngorongorokratern som i geologisk mening är en caldera, består av kollapsade vulkaner, den bjuder på en fantastisk mångfald av djur. Från 2300 m har vi en strålande utsikt över detta naturfenomen som är klassat som världsarv av UNESCO. 30 000 däggdjur lever på kraterns botten, 600 m ned från vår utsiktspunkt. Här kan man se många av Afrikas välkända arter, alla vill naturligtvis se The Big Five, vi har inte missat dem under någon resa hittills.
Den ständiga tillgången på vatten i kratern gör att djuren inte migrerar. Djuren är också vana vid biltrafik och man kan komma mycket nära. Under dagen ser vi bl.a. flodhästar, bufflar, sebror, lejon, elefanter, stora flockar flamingo och en servalkatt! Vi fortsätter västerut och vidare in i Masailand. Landskapet förändras det blir torrare, lågvuxna och mycket taggiga whistlethorn akacior breder ut sig. Växten har ett hemligt försvar, en liten inneboende gäst i form av en myra. När giraffer och andra växtätare betar, kommer myran ut ur sitt gömställe och biter dem i mulen. Vi passerar många masaibyar och utgrävningen Oldupai där forskarparet Leakey hittade de första fotspåren av förmänniskor (Australopitecus afarensis). Vi fortsätter in i Serengeti och får plötsligt punktering mitt ute på savannen. Inga problem alla i gruppen hjälper till, vi lastar snabbt ur bilen och snart har vi bytt ut däcket. Landar på vår tältlodge vid Ndutu i kvällssolen. Dusch och en kall Kilimanjaro före middagen i mässtältet. Lite stjärnskådning runt elden innan vi somnar till nattens alla ljud. Vaknar av hyenornas skratt och lejon som ryter på avstånd.
Lätt morgonfika 05:30, vi är på väg innan det blivit ljust. Safari är inget för morgontrötta. Vi ser två bandillrar(zorilla) en afrikansk släkting till skunken, som slåss i strålkastarljuset. Vi kryssar sakta runt Lake Ndutu stora flockar av sebror, gnuer och flamingo dominerar scenen i morgonljuset. En flock lejon vilar helt öppet efter nattens jakt. Vi ser också geparder, giraffer och några ensamma elefanttjurar. Det finns närmare 600 fågelarter bara i Serengeti. På morgonturen ser vi bl.a blåkråkor, savannörn, tofsörn, glador, gamar, koritrapp, solfåglar, törnskator, vävare, näshornsfåglar, strutsar m.m.
Frukosten intas på marken mitt ute bland djuren på savannen. En av resans absoluta höjdpunkter! På väg mot Moru kopjes hamnar vi mitt i den stora migrationen av sebror och gnuer. Vi ser 100 000-tals djur på vandring under dagen. Gnuerna kalvar nu i februari, vi får se när en kalv tar sina första stapplande steg och hittar till mammas juver. Efter bara några minuter och lite mjölk i magen kan den springa nästan lika fort som sin mor. Hyenor söker efter skadade individer eller djur med avvikande beteenden. En flock lejon ser ut som de tänker jaga men försvinner ner i gräset igen. På vindlande sandvägar och helt utan andra turister i närheten stannar vi och tittar på masaimålningar i en grotta. Lunch på en vacker granitkulle med fantastisk utsikt över landskapet. På kullen finns ett ihåligt stenblock som tidigare användes av masaierna för att skicka budskap till varandra. Den kallas masai message stone, en föregångare till facebook. Idag har de flesta masaier mobiltelefon!
Dagarna på safari är långa men tiden går fort och det händer något nästan hela tiden. Vi spenderar tre dagar till i min favoritpark, Serengeti. Namnet betyder ändlös slätt och parkens yta är nästan 15 000 kvadratkilometer. 1,8 miljoner gnuer och ca 800 000 sebror vandrar under året mellan olika områden i parken och vidare norrut in i Kenya. De följer regnen och betar snabbt av stora ytor där gräset spirar igen. Hela slättlandet är täckt av vulkanaska, den kallas för ”black cotton soil” och dammar enormt vid torka. Vid regn blir den blixtsnabbt hal och mycket svårframkomlig även med fyrhjulsdrivna fordon. Under de långa regnen april-juni är parken knappast framkomlig och camper och lodger stänger under perioden. Våra guider måste hitta andra arbeten för att försörja familjen under regntiden.
Efter safarin fortsätter vi till Zanzibar. Här blir det sköna dagar på stranden, snorkling, dykning och fiske för dem som vill. Fisken är lokalt fångad och det självklara valet på middagsmenyn. Vi gör också ett besök på en kryddfarm med intressanta smak och doftupplevelser. Av den lokala guiden får vi lära oss om odling och hur man får fram riktiga naturprodukter utan kemikalier eller bekämpningsmedel. Fyller på resväskorna med peppar, vanilj, kaffe, chili, kanel, kardemumma, ingefära, nejlika och muskot innan det är dags att fortsätta mot flygplatsen.
Safari betyder resa på swahili. Det är en resa som sätter spår. Som guide är det väldigt roligt att dela upplevelsen tillsammans med gästerna. En i gruppen uttryckte det som att hon hade somnat till National Geographic på TV:n och sedan vaknat på savannen på riktigt!
Det här var min tionde resa som safariguide i Tanzania, det blir bara roligare för varje gång! Jag har ett starkt engagemang för att bevara vår djurvärld och vår fantastiska mångfald på jorden. Det är en gåva vi måste förvalta och bevara för överskådlig framtid. Om jag kan bidra med inspiration och engagemang för naturen vi alla är beroende av känns det som jag uppnått något viktigt och förhoppningsvis något av bestående värde?
Åk på safari, se och upplev naturen med alla sinnen, jag vågar lova att du inte blir besviken!